Laddar Laddar innehåll ...

Så har ICA och LRF ökat efterfrågan på svensk mat

Hur vänder man en trend som pågått i 40 år? Den svenska livsmedelsbranschen har under flera decennier präglats av en sjunkande andel svenska råvaror till förmån för importerade produkter. Under de senaste åren har dock en vändning börjat anas och allt fler konsumenter börjat efterfråga svenskt. En bidragande orsak till vändningen är att ICA och LRF gemensamt tagit krafttag för att öka andelen produkter med svenskt ursprung och kommunicera mervärden från den svenska primärproduktionen. Macklean har haft förmånen att leda arbetet med projektet som nu går in på sitt tredje år och vi fick en pratstund med ICA Sveriges VD Anders Svensson och LRFs koncernchef Anders Källström om vad man uppnått hittills.

Samarbetet mellan ICA och LRF inleddes 2014 och målen har bland annat varit att öka andelen svenska produkter i butikshyllan och få fler konsumenter att uppleva att det finns ett mervärde med svenska produkter.

- För LRF började det med att vi 2011 tog beslut om en livsmedelsstrategi i syfte att vända den nedgång som svensk livsmedelsproduktion genomgått under de senaste 40 åren. En del i den strategin har varit att öppna upp för samarbete med marknadsaktörer som vill vara med och bidra till att bryta utvecklingen, säger Anders Källström.

För ICAs del handlade samarbetet å andra sidan om att även i framtiden kunna möta konsumenternas efterfrågan på svensk mat.

- Vi tror att svenska konsumenter vill ha svenska produkter samtidigt som vi sett en risk att vi inte kan tillhandahålla svenska produkter på lång sikt. För ICA fanns det därmed ett behov att stötta de svenska producenterna, berättar Anders Svensson.

ICA-stig och bonde på fält
Några konkreta åtgärder som gjorts inom ramen för projektet är att man skapat utbildningar för ICAs butiksmedarbetare för att öka kompetensen om svensk mat och primärproduktion, ökat andelen svenska råvaror i ICAs EMV-sortimentet, tydligare kommunicerat svenska mervärden till konsumenterna samt skapat lokala mötesplatser mellan handlare och bönder. Svensson och Källström är båda nöjda med de resultat som man uppnått hittills.

- Det mest konkreta man kan peka på är att råvarupriserna på framför allt griskött har stabiliserats och vi har klarat av att hålla en högre prisnivå på det svenska köttet än det importerade. Det är en direkt konsekvens av vårt samarbete. Den yttersta målsättningen med projektet är bygga långsiktiga mervärden för den svenska livsmedelsproduktionen och därmed skapa en hållbar betalningsvilja till Sveriges bönder, säger Svensson.

- Idag har vi ett konsumentintresse för ursprung och kvalitet som är på historiskt hög nivå och en stor uppbackning för den svenska bonden som vi inte sett sedan andra världskriget. Marknaden har aldrig fel och den visar på efterfrågan på svensk produktion, säger Källström.

Samarbetet mellan ICA och LRF är ett framgångsrikt exempel på samverkan i värdekedjan. Men för att driva ett samarbetsprojekt effektivt och uppnå konkreta resultat finns enligt Svensson ett antal framgångsfaktorer.

- Det måste finnas tydliga målsättningar, dedikerade resurser samt en uppföljning av högsta ledningen från båda organisationer för att säkerställa att projektet prioriteras. 

 

Vad finns det att vinna på samarbeten i värdekedjan?

Mikael Furu

 

Mikael Furu

Konsult
e-post: mikael.furu@macklean.se  
Telefon: 072-712 04 99
LinkedIn

XS SM MD LG