Laddar Laddar innehåll ...

Knorren på grisen som svenska slakterier går miste om

Under julen säljs nästan 7 miljoner kg julskinka till konsumentmarknaden i Sverige motsvarande ett värde av 485 miljoner kronor. Men hur går det egentligen för svensk grisproduktion och förädlingsindustri i stort?

Den svenska konsumenten tycker om svenskt kött – och är villig att betala för det. En styckdetalj från svensk gris kostar 5-8 kronor mer per kg än vad motsvarande styckdetalj kostar i Danmark, medan svensk charkråvara kostar 2-3 kronor mer per kg än charkråvara från dansk gris. Genom att jobba med mervärden och bra konsumentinformation får därmed svenska slakterier ut omkring 500-600 miljoner kronor mer per år jämfört med vad dansk industri skulle få på motsvarande produkter. 

Men det är inte bara intäkterna som är större i Sverige utan även kostnaderna. Svenska bönder får omkring 2,50 kronor mer per kg än de danska bönderna, vilket ger de svenska slakterierna en kostnadsnackdel på sammanlagt 540 miljoner kronor per år jämfört med de danska. De högre kostnaderna för inköp vägs dock än så länge upp av att man får ut högre intäkter från styckdetaljer och charkråvara. Sammanvägt innebär det att den svenska och danska slakteribranschen befinner sig ungefär på samma nivå. 

Sugga och kultingar

Varför går det då inte bättre för svensk grisnäring? 
Den stora skillnaden beror på hur man tar tillvara den fjärdedel av grisen som sällan hamnar på de svenska tallrikarna, såsom knorr, fötter och öron. Danska slakterier ligger långt före de svenska när det gäller export av biprodukter. Här går de svenska slakterierna miste om åtminstone 130 miljoner kronor årligen enligt en analys av Macklean.

Idag exporterar danska slakterier sina biprodukter till länder med betydligt bättre marknadspriser för de i våra ögon lite mer udda detaljerna, något som de svenska slakterierna inte har möjlighet att göra. De danska slakterierna har nämligen tillgång till betydligt fler marknader än de svenska eftersom Sverige saknar bilaterala handelsavtal med bland annat Kina och länder i Sydamerika. Den långsiktiga satsningen på export har även gjort det möjligt för danska slakterier att bygga upp en väl utvecklad tradingverksamhet med kompetens och resurser i viktiga exportländer.

Sverige har förutsättningar att bli lika duktig på att exportera kött som vi är på att exportera skog, stål och IT-teknik. För att förverkliga potentialen behövs emellertid åtgärder både från politiker och från slakteribranschen. Regeringen behöver öka antalet bilaterala avtal och godkända exportanläggningar i Sverige och branschen behöver samarbeta med regeringen och offentliga organ för att skapa en stark exportorganisation med kanaler in i olika exportländer. En sådan organisation skulle även gynna innovationstakten i den svenska slakteribranschen, eftersom man bygger upp en kunskap om internationell efterfrågan på slakt- och köttprodukter.

Lyckas vi sälja fler delar av grisen än julskinkan, revbensspjäll och kotlett finns det många vinnare – inte minst grisbönderna som med stöd av ökad lönsamhet i branschen åter kan börja investera och satsa på sin verksamhet. 

 

Hur mår den svenska slakteribranschen?  

Om du vill veta mer om hur den svenska slakteribranschen står sig mot utländska konkurrenter kan du kontakta Mikael Kruhsberg. 

Mikael Kruhsberg

 

 

Mikael Kruhsberg

VD och seniorkonsult
e-post: mikael.kruhsberg@macklean.se  
Telefon: 070-269 14 16
LinkedIn

Hälsotrend eller hälsohets?

Hälsotrenden har länge varit en av de mest dominerande konsumenttrenderna på livsmedelsmarknaden. Men kan det bli för mycket av det goda?

XS SM MD LG