Laddar Laddar innehåll ...

Risk behöver inte bli kris

Hur utvecklar du ditt företags förmåga att både motstå plötsliga förändringar och snabbt anpassa din verksamhet till nya förutsättningar?

När vår egen rockstjärna till miljöprofessor, Johan Rockström, nyligen presenterade sin senaste rapport om Planetens gränser i Davos slog han fast att forskarna är mer eniga än någonsin – människans påverkan har varit och är ett hot mot vår gemensamma överlevnad på planeten. Risken för klimatkatastrof jämförs med att vi skulle acceptera att 1500 flygplan störtar. Varje dag.

Samtidigt betonade han att vi kan vända utvecklingen och skapa en ny sorts överflöd där företag tjänar pengar och fler människor får det bättre baserat på att vi jobbar med, inte mot miljön. Romklubbens gamla devis ”tillväxtens gränser” har bytts till ”tillväxt inom gränser”. Och inom dessa gränser finns det inga begränsningar för vilka affärsmöjligheter som öppnas.

Det råder således inte längre någon motsättning mellan hållbarhet och lönsamhet. Snarare har hållbarhet blivit en förutsättning för lönsamhet.

Företag i livsmedelskedjan utgör en betydande del av vad som kallas marknaden för snabbrörliga konsumentvaror. Man ska hantera snabb rörlighet i konsumentled, global prissättning på råvaror och produkter samtidigt som man är beroende av primärproducenter som styrs av betydligt långsammare biologiska processer. Med hållbar affärsutveckling som verktyg kan företag förbättra sin riskhantering, sina marginaler och sina möjligheter till nya affärer och affärsmodeller.

- Bättre riskhantering handlar naturligtvis om livsmedelssäkerhet och att undvika fusk och matskandaler.Det handlar också om att säkra sig gentemot prisfluktuationer, tillgång på råvaror och hållbarhetsrisker i leverantörsledet. Två aktuella exempel är den växande efterfrågan på ekologiskt mat som kan locka till sig bedragare samt Livsmedelsföretagens initiativ kring certifierad palmolja.

- Marginalförbättringar kan uppnås genom ett ökat fokus på total resurseffektivitet så att slöseri med material och energi upptäcks och restprodukter förvandlas till resurser. Det kan också uppnås genom att bli bättre på att kommunicera mervärden och bygga upp en värdegemenskap med sin målgrupp och därmed skapa lojalare kunder. Noterbart är handelns kommunikation av märkningen Svenskt Kött som fått svenska konsumenter att värdesätta abstrakta värden som frånvaro av antibiotikarester och knorrar på grisen. 

Nya affärer och affärsmodeller kan skapas genom ökad insikt i konsumenternas värderingar och genom att använda kretsloppstänkande i produktionen. Ett exempel på det förstnämnda är dagligvaruhandelns initiativ för att öka utbudet av lokala och mindre leverantörer där man idag i högre grad arbetar med co-branding för att lyfta små leverantörer och därmed möta konsumenternas efterfrågan på lokal mat. Ett andra exempel är akvaponik där akvakultur kombineras med hydroponik-teknik, där växter odlas i näringslösningar, så att man därmed kan tillvarata avfallet från fiskodlingen och använda den som näring till växtodlingen. 

Företagsledningar behöver nu mer än någonsin öka sin insikt och kunskap kring hållbarhet för att fatta de rätta besluten. Vi behöver bli rustade för att överleva nästa kris och ta vara på nästa affärsmöjlighet. Risk behöver inte bli kris utan kan istället vändas till nya affärsmöjligheter.

 

Vill du ha mer information om hur du kan arbeta med hållbar affärsutveckling, kontakta:

Lennart Bjurström

 

Lennart Bjurström

Seniorkonsult
e-post: lennart.bjurstrom@macklean.se  
Telefon: 070-832 01 66
LinkedIn

Hälsotrend eller hälsohets?

Hälsotrenden har länge varit en av de mest dominerande konsumenttrenderna på livsmedelsmarknaden. Men kan det bli för mycket av det goda?

Alla nyheter

Här hittar du alla våra nyheter - gamla som nya. Även tidigare nummer av vårt nyhetsbrev Kortfattat finns samlade här.

XS SM MD LG