20 miljarder skäl att arbeta med risk management

Fotosyntesen och vädret är två hörnstenar i jordbruket. Vädrets makter är dock svåra att bemästra och extremt väder utgör en av de största riskerna med odling av grödor, från spannmål och  foderväxter till potatis, frukt och grönsaker.

 I genomsnitt uppstår varje år skador på de svenska grödorna pga. extremväder motsvarande c:a 1 % av det totala värdet, dvs drygt 200 MSEK. 1 % av skörden kan vid en första anblick tyckas som en begränsad förlust, men skadan och förlusterna är inte jämt fördelade, vissa år har de uppgått till miljardbelopp och andra år till betydligt mindre summor. Skadorna är dessutom inte jämt fördelade geografiskt utan de drabbar vissa lantbruk hårt samtidigt som andra klarar sig undan skador helt, beroende på vart extremvädret slår till.

Den ojämna spridningen samt oförutsägbarheten gör skadorna intressanta ur ett försäkringsperspektiv då försäkringar är skapade just för att fördela ut riskerna över en större grupp. Dessutom handlar det om skador som för den enskilde jordbrukaren kan vara ödesdigra ur ett företagsekonomiskt perspektiv och som i mångt inte går att förutse eller förebygga.

Sverige hade under perioden 1961-1994 en mer allmän ”Skördeskadeförsäkring”, hanterad av först staten direkt och sedan via en stiftelse. Statens deltagande upphörde i sin helhet i samband med EU-inträdet 1994 då man reformerade stora delar av jordbruket och dess stödstruktur. Sedan 1994 finns inte något skydd mot extremväder annat än en begränsad försäkring mot främst hagel och omsådd pga. torka.

Vädret tar dock inte hänsyn till ett EU medlemskap och sedan 1994 har risken ökat ytterligare vid odling med ett allt instabilare väder till följd av pågående  klimatförändringar. Behovet av försäkringslösningar har därför snarare ökat än minskat då effekterna kan bli mycket kännbara för den som drabbas.

Ur ett internationellt perspektiv har Sverige ett synnerligen begränsat skydd för sitt jordbruk, och inget land är det andra likt i hur man har valt att arbeta med frågan. Vissa länder använder försäkringar och tillhörande regelverk som subventioner, något som inte torde vara Sveriges väg framåt.

Beslutande myndigheter måste tillsammans med näringen och affärsdrivande försäkringsbolag ta ett grepp kring denna allt viktigare fråga och börja tänka ur ett samhälls– och företagsekonomiskt perspektiv. Bönderna är egenföretagare med stort ansvar, och också stor betydelse för samhället.

Att försäkra ett varulager om 20 miljarder skulle varje riskmedveten företagare se som en självklarhet. I det svenska jordbruket är riskhantering (risk management) dessvärre ofta är en bortglömd del av företagandet. Det ligger i samhällets, näringens och den enskilde jordbrukarens intresse att få en lösning på plats.

För mer information kontakta:

Martin Eriksson

Seniorkonsult
e-post: martin.eriksson@macklean.se  
Telefon: 070-799 93 28
LinkedIn