Kortfattat - Trendspaning - investeringsviljan i livsmedelsystemet

I sin rapport Global FoodTech Investment Report 2025 konstaterar konsultföretaget DigitalFoodLab att globala investeringar inom AgriFoodTech nu gått tillbaka ett decennium i volym och återgått till 2015 års nivåer. En ny källa till oro är den kraftiga nedgången i pre-seed- och seed-finansiering (investeringar i nya startups). Medan investeringarna ökade totalt sett under 2024 minskade de med mer än 31 % för affärer i tidigt skede. Den genomsnittliga affärsstorleken minskar och det är en brant nedgång i antalet affärer. Inom vissa områden, såsom alternativa proteiner, har investeringarna nästan avstannat helt på senare tid.

Vi frågade två investerare i vår bransch – PolarVentures och LRF Ventures – om lägesbilden i Sverige just nu och vad man tror om framtiden.

Generellt menar båda att investeringsviljan i nuläget måste bedömas som försiktig. Många har bränt sig, framför allt inom Food Tech, och det kom många tråkiga besked om konkurser och nedläggningar under 2024 och 2025.

”Det har varit en slags framtidsanda, en optimistisk härlig attityd kring framtidens mat, inte minst inom det växtbaserade. Det var ju verkligen en trend att äta mer växtbaserat. Det var nytt, spännande och fräscht att äta det” menar Fanny Näslund på PolarVentures.

”Nu har trenden vänt. Konsumenter reflekterar kanske mer över vad produkterna innehåller och funderar på om man vill äta processat och tillsatser och man blev lite trött på att allt smakar likadant. Det har också varit många omvärldshändelser och då backar vi konsumenter gärna till det vi är bekväma och trygga med”.

En tydlig bild som framkommer är att investeringar i livsmedelssektorn kräver mer uthållighet och tålamod än i många andra branscher – något som kanske inte alla traditionella Venture Capital-bolag och investerare har.

”Det tar tid att ställa om. PolarVentures kan bidra med ett mer uthålligt kapital - så länge vi gör vad ägarna vill och bidrar till omställningen av livsmedelssystemet”, säger Fanny Näslund.

Generellt kan man konstatera att företagens idé måste vara i en väldigt tydlig nisch, som kunderna är villiga att betala för, och då krävs rejäl innovationshöjd.

För många livsmedelsbolag tar det tid att bygga varumärke i konsumentled, få distribution och nå den skala som krävs. Den typen av resor kräver tålamod, och just nu söker sig mycket kapital till andra, mer heta sektorer. Inte minst lockar olika AI-tillämpningar stort intresse.

”Det gör att start-ups och scale-ups inom bland annat livsmedel och de gröna näringarna får kämpa hårdare för investerarnas uppmärksamhet", säger Anton Pedersen på LRF Ventures.

LRF Ventures ser fortsatt goda möjligheter för bolag som utvecklar lösningar för jordbruk och skogsbruk. Bolag som löser tydliga problem, och som tidigt kan visa att kunderna är beredda att betala, har fortfarande goda möjligheter att resa kapital. Men fokus har förskjutits. I dag är kraven tydligare på att bygga bolag som når lönsamhet tidigt, snarare än att driva maximal tillväxt.

"Fokus ligger i dag tydligare på att bygga bolag som når lönsamhet tidigt, snarare än att driva maximal tillväxt. Det tycker jag i grunden är en sund utveckling", säger Anton Pedersen.

Med hjälp av AI kan man utveckla produkter och tjänster mot även mindre marknader och mer specifika behov, men ändå få en lönsam affär. Det går dessutom att åstadkomma betydligt mer med mindre team, vilket sänker trösklarna för att bygga konkurrenskraftiga produkter och tjänster.

PolarVentures ser att bolag framåt måste nå lönsamhet först och sedan kan man skala upp. Investerare vill se en affär som bär sig, inte som tidigare då man kunnat leva på prognoser.

”Maten är en viktig del av beredskapen och det kommer att gå att göra affärer på detta. Men – vi får inte öka beredskapen på bekostnader av hållbarheten, då har vi ju inte en långsiktig beredskap”, avslutar Fanny Näslund.

Tack Fanny och Anton för denna intressanta uppdatering om investeringsviljan i livsmedelssysstemet!